Dikväveoxid nyttjas i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en korsning utav kväve och syre. Ett annat beteckning för dikväveoxid som flera säkert känner till, är lustgas och det är ej en brännbar gas.

Gräddpatroner med dikväveoxid (lustgas) till gräddvisp

Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte också syrgasen året före.

Dikväveoxid innehar ett stort användningsområde, som bland annat i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden nyttjas den även i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i olika kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som blandar grädden i en behållare till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk produkt som används för att fixa vispad grädde till diverse, såsom tårtor samt i matlagning. Det finns flera annorlunda produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man ska, bland andra finns en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.

En gräddsifon kan fort få din grädde att bliva lätt, men den kan också lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Du ska aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir vattnig samt torr.

Gräddsifoner innehåller en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när du vill vispa grädde, lägger du först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därnäst skruvar du på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det blott att pressa handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu anländer grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bliva lätt absolut som grädde skall vara.

Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en fastlagsbulle. Grädde kan nyttjas i olika områden, såsom i fika samt varm choklad koppar, men också i matlagning och bakning. Grädden nyttjas ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det är också flera som inkluderar grädde i sin GI mat recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det flesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej skall skikta sej. Detta innefattar bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den ej homogeniseras. Att den inte behöver homogeniseras beror på att grädden alias vispgrädde har stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en hållfast skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon samt en patron som innehåller dikväveoxid.

Det är flertal sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det finns också de som innehar lägre. Bland andra finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon och dess patroner som innehåller dikväveoxid.