Vad avses med luktsanering och hur går man till väga?

Om man vill undfly elakartade odörer kan man använda sig av luktsanering. Det finns olika metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör tänka på är givetvis att ta bort källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan somliga odörer dröja sig kvar i väggar samt möbler. För att komma tillrätta med detta, som annars kan bli ett obehagligt problem, finns det olika metoder. Alla sätt har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en vanlig metod. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket vanligtvis återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man ska för den skull inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med stöd av ozon. Eftersom ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering funkar bra mot både illa lukt och för att sanera mögel. De hjälper dessutom då man vill fösa bort exempelvis möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan metod för luktsanering är via en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en apparat med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, alternativt det ännu mer effektiva titandioxid. Det bildas då hydroxylradikaler som är väldigt reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så sätt slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna metod är den nyaste och hittills mest effektiv. För att göra fotokatalysatorn än mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.

Ifall man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön under tiden saneringen pågår, vilket i somliga situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ännu en en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna metod används också som saneringsmetod mot mögel samt parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar givetvis beroende på vad för problem man har -, t ex en blandning vilken innehåller livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen konverteras till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten värmer upp glykolen till gas och fördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan komma in på annars otillgängliga platser.

Om det inte räcker kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att döda mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och övriga hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har trängt in grundligt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas separat men man ges snarare bäst verkan ifall det används som komplement till en annan metod.

Med tanke på att saneringsvätskor inte allt för sällan är både hälsovådliga samt miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den fungerar så bra – ska man dock i så stor grad som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.