Undvik att falla offer för ID-kapning

Spyware

Idag är nätet det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett mycket finurligt vis, helt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera alternativt eBay. ID-kapning är ett väldigt allvarligt brott som vanligtvis innebär svåra följder för offret.

I boken finns en mer komplett och bra checklista. Boken finns tillgänglig att låna som e-bok i biblioteken samt kan införskaffas på allt-fraktfritt.se. Klicka på bilden för mer detaljer.
ID-kapning

För att skydda sig mot Spyware finns en uppsjö annorlunda antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med otroligt annorlunda kvalitet, pris och effektivitet förstås.

E-mail/Phishing

Många fall av ID-kapning online sker genom att människor “frivilligt” lämnar ut sin personliga information till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- samt 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du enbart är ett steg från att motta samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna typ av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – oerhört få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser likadana ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, samt e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning eller annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Ofta hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att ange sina personliga uppgifter, som sedan används av ID-kaparna för skilda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man då och då av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Stundtals kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – ofta baseras det på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå privat upplysning delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Människor som ansluter sig till dejtingforum med en vilja om att finna en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer eller kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, tyvärr, ett lätt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar vanligtvis falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för oerhört låga priser. För att köpa ska man uppge sin personliga information och kreditkortsuppgifter alternativt Paypalsuppgifter,som i sin tur därnäst stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara alternativt tjänst finns naturligtvis inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så enkelt får man tag på dina uppgifter

Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter och forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter enbart finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du eventuellt själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) samt eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett fullkomligt minimum.