Absinthe, – den mest legendariska av samtliga drycker

Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar du noll mer legendarisk än absint.


Sveriges ledande Absinthsajt finns här.

De mesta människor innehar förmodligen en grundläggande medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem vet blott ett litet antal sanna fakta om sprit alternativt sprit samt bara en bråkdel av dem innehar haft tillfälle att äga ett glas av denna mystiska dryck före sej på bordet.

På grund av detta önskar jag med det här lilla inlägget presentera för eder läsare lite fakta om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess lysande förflutna.

Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först gjordes.

Mycket berusande samt kryddad med anis, sägs absint ha varit uppfinningen utav Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.

Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år innan Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod kända för att ha fabricera en medicinsk tonic som bar en enorm likhet med absint.

Likväl var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som sålde formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efter att etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.

Under de årtionden som följde började absint att förlora sin bild som en läkemedelstonic samt blev mer känd för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier samt för att ge inspiration till konstnärer.

Således legenden om den gröna fen kom på plats.

Ett realitet är att hon inspirerade så stora konstnärer och författare som Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde samt Mary Shelley att alstra målningar samt litteratur som har blivit tidlös i världens konst och böcker.

När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe i synnerhet.

Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att påstådd belägga att malörtens olja, en av de många ingredienserna i absint, var riskabel och giftig, , även om endast en liten antal malört fanns i en absint butelj.

En annan evenemang som skedde i början utav nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.

En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall och mördade hela sin familj.

Ehuru gubben hade en lång historia utav att vara gravt alkoholiserad samt missbrukare skylldes morden på hans absintintag.

År 1912 gjordes absint olalgligt i många europeiska länder och AMERIKA.

Frankrike följde efter att år 1915.

Antagligen för att det var illegal frukt, innehar flera av de falska rykten samt historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, fastän inne vetenskap har visat att malört ej är mer skadligt alternativt orsakar dårskap än någon annan naturlig beståndsdel som pepparmynta olja eller vaniljextrakt.

Nu, i början utav 2000-talet, tas förbuden så sakteliga dän.

I de flesta europeiska länder är absint helt lagligt åter.

I AMERIKA (givetvis) är det ännu lagar mot att producera och avyttra den, även om olika företag har hittat på potential att gäcka dessa bann.

Att dricka absint är inte längre ett brott.

För en amerikan, innebär det att det är OK att inmundiga absint, så länge du inhandlar det från en rättslig, icke-amerikanska källa som man kan finna Webben.